Kalmar FF: Den långa vägen till guldet

Författare:
Uppdaterad: 16 juni, 2015

Våren 1927. Malmö FF ville för allt i världen inte att nyskapade Kalmar FF skulle få flyttas upp till det nationella seriesystemet, till samma serie som MFF. När uppflyttningen var ett faktum tvingades malmöiterna resa den långa vägen till Fredriksskans. Efter nittio minuter av förnedring fick de resa hem med en betungande 0-6-förlust i ryggen. Kalmar FF var skapade och gav direkt eko i hela riket. Det här är föreningens dåtid, nutid och framtid med kommentarer från Henrik Rydström, Filip Sachpekidis och Bengt Kjell som uttalade sig strax innan årets säsongsstart. 

Förbered för långläsning! För de som inte är intresserade av klubbens historia finns mer aktuella kommentarer från Rydström och Sachpekidis mot slutet av texten. De fungerar utmärkt att läsa separat.

För drygt 100 år sedan grundades en fotbollsklubb vid namn IF Göta någonstans i Småland. Detta grundande var den officiella starten på en lång resa för fotbollsklubben Kalmar FF, även ifall det finns släktspår från än tidigare år.

De tidiga åren innehöll många namnändringar, sammanslagningar och strukturförändringar. Men när Kalmar FF nyligen firade 100 år gjorde man det år 2010 – 100 år efter att IF Göta grundades. Två år efter IF Götas start blev namnet redan ändrat – IF Göta blev till IF Gothia. Namnbytet krävdes när föreningen ville träda in i Riksidrottsförbundet – för många lag benämndes redan med Göta. Just namnet Gothia kom till efter att centern Einar Delborn fått syn på båten S/S Gothia i hamnen, vilket sedermera fick bli klubbens nya namn. Fem år senare gick båten i sank utanför Hudiksvall. Fotbollsklubben Gothia ångade däremot vidare.

”Utfyllningen vid Malmfjärden”, länge kallad ”gamla idrottsplatsen”, agerade matchplan för Kalmarlagens bataljer. Planen var långt ifrån en perfekt skapelse. Den var inte ens avspärrad, vilket gjorde att det var ohyggligt svårt att ta entréavgift. Ängöborna som skulle ta sig till och från Kvarnholmen genade också ofta över planen – vare sig det sparkades boll på plan eller inte. De fotbollsintresserade ville se en förändring och 1917 togs beslutet om att anlägga Fredriksskans idrottsplats – en arena som skulle komma att agera deras hem ett långt tag framöver.

Degefors Kalmar

Fokus på pengar. Ett skinande mynt uppfläkt i luften. Till och med den första allsvenska slantsinglingen var spännande för Kalmar FF. Den ägde rum 31 juli 1949 på Stora Valla i Degerfors. Det är oklart om KFF-kaptenen Gunnar Svensson, iförd gul reservtröja till höger, vann slantsinglingen mot hemmalagets Henry Nilsson. Själva fotbollsmatchen vann Degerfors med 2–0. Foto: Ur Gunnar Svenssons album

Anläggningen av arenan gjorde att stadens idrottsföreningar var tvungna att minskas i antal för att enklare kunna samsas om den nya, attraktiva planen. IF Gothia var ett av lagen som slogs samman med ett annat. IF Gothia och den sex år äldre klubben IFK Kalmar blev till Kalmar IS. 1919 kunde första matchen blåsas i gång på Fredriksskans. Åtta år senare skulle Kalmar IS efter ännu en sammanslagning kunna titulera sig just Kalmar FF.

Landets seriesystem skulle byggas ut 1927. Det innebar att vinnaren av Sydöstra serien skulle få äran att flyttas upp till division II, den näst högsta serien i Sverige som vid denna tidpunkt innehöll lag från Skåne och Halland. På förstaplats befann sig IFK Oskarshamn efter säsongen men deras hemmaplan höll för dåligt kvalitet och föreningen hade inte råd med tågresorna västerut, vilket tvingade Oskarshamn att tacka nej. På placeringen nedanför befann sig – just det – Kalmar IS.

Kalmar stad ville inte tacka nej till denna gyllene möjlighet. De flesta av invånarna ville se det starkast möjliga laget fyllt med stadens bästa kalmariter. Kalmar IS och Kalmar AIK – stadens andra stora lag – kom genom förhandlingar fram till en sammanslagning. Kalmar IS försvann och Kalmar FF skapades, som i sin tur fick förstärkning av halva Kalmar AIK:s A-lag. Röda tröjor och svarta byxor byttes till rödvitrandiga tröjor och röda byxor. Staden hade plötsligt ett nytt, uppstickande lag i den näst högsta serien – ett lag som spelat boll i namnet Kalmar FF allt sedan dess.

Alla gillade inte smålänningarnas intåg i division II. De skånska och halländska lagen avskydde tanken på långa resor österut med dåliga tågförbindelser. Men de fick ge sig och 31 juli 1927 tvingades Malmö FF ta den långa resan till Fredriksskans. Hjalmar Sivgård, stadens fotbollsstjärna, gjorde det allra första målet för nybildade Kalmar FF. När kalmariterna var klara för dagen fick skåningarna vända hem med en 0-6-förlust i baken. 1714 åskådare – nytt publikrekord – fick se en chockerande överkörning som gav eko i fotbolls-Sverige. Kalmar FF hade gjort sig ett namn.

Debutsäsongen slutade i en enastående andraplats bakom IFK Malmö. Åren som följde var besvärligare. Tre år senare åkte laget ned i trean men snabbt tog sig KFF tillbaka igen. 1935 degraderades Kalmar FF från den näst högsta serien ännu en gång och då tog det desto längre tid – mer specifikt åtta år – för att komma tillbaka till tvåan. Året var då 1943. Sex år senare skulle Kalmar FF ta sig upp i Sveriges finrum: Allsvenskan.

Vid Kalmar-vinst mot Halmstads BK 26 maj 1949 skulle laget ta sig till Allsvenskan för första gången någonsin. Motståndarna hade dock inte förlorat borta mot Kalmar FF sedan 1927, det var ingen enkel uppgift på förhand. Innermittfältaren Rolf Holmström gjorde sin fjärde säsong för Kalmar FF och hade just kämpat sig tillbaka in i laget igen efter ett benbrott han ådrog sig i en bortamatch mot Örgryte hösten innan. Nerverna spelade sig ett spratt hos många och matchens chanser var ett fåtal.

– Det var en väldig spänning bland publiken. Det gällde mycket. Stämningen var hög, säger Bengt Kjell.
Bengt Kjell (läs mer om Bengt här) är den enda kvarlevande spelaren från laget -49. Efter sju år i föreningen var hungern stor efter allsvenskt spel hos 23-åringen som anlände till Kalmar 1942 och gjorde debut 18 år gammal två år senare.

Bengt Kjell, Kalmar FF:s målvakt.

Med fast grepp. Bengt Kjell, Kalmar FF:s målvakt. Foto: Kajsa Palmqvist

Den tighta matchen avgjordes till slut av Rolf Holmström, just tillbaka från benbrottsskada. Vid ett gyllene läge i början av andra halvlek visade Rolf inga nerver. Ett lobbmål senare, som blev matchens enda mål, slog en ljudbomb till i Kalmar. Samtliga 6752 åskådare – plus de som hade tittat på matchen från träd och muren bredvid planen – bröt ut i ren eufori.

– Publiken sprang ut på planen och bar upp oss på axlarna. Efter matchen följde en segermiddag på ett hotell. Det var journalister från hela Sverige där. Det var häftigt, vi i Kalmar var inte vana med det, säger Bengt Kjell.
Kalmar FF skulle äntligen få besöka finrummet. Kalmar FF var klart för serien föreningen alltid kämpat för: Allsvenskan.

Den första allsvenska matchen spelades borta mot Degerfors 31 juli 1949 och slutade med en 0-2-förlust för Kalmar. Men nykomlingarna såg förvånansvärt mogna ut och lagets kvalitet gjorde att de överlevde sin första säsong i Allsvenskan. Hemmamatchen mot Malmö FF besöktes av 15 243 personer – ett rekord som står sig än i dag.

På dagarna jobbade Bengt på ett slakteri. Det var inte det bästa för kroppen som fick stå ut med hårt jobb på dagen följt av träningar på kvällen.

– Jag gick runt med träskor på stengolv under dagarna. När jag kom till träningen var jag helt stum i benen.

När AIK hörde av sig och lovade ett bättre jobb, tog han flyttlasset under den allsvenska debutsäsongen till Stockholm. Bengt hann spela 13 matcher med KFF i Allsvenskan.

De fem efterföljande åren präglades av en hissfärd ner och upp mellan Allsvenskan och division 2. När hissen stannade vid division 2 gjorde den det rejält. En 20-årsperiod följde i den näst högsta divisionen. Under flera säsonger kämpade laget i botten men med hjälp av bland andra Sten-Åke ”Kalven” Johansson – i föreningen 1959-1971 och meste målskytt i Kalmar FF:s historia – klarade de sig alltid kvar.

En säsongslång batalj mellan IFK Göteborg och Kalmar FF skulle prägla säsongen 1975 i division II. Kalmar gick segrande från de två mötena lagen emellan men avgörandet skulle ändå dröja ända till sista omgången. Kalmar var tvunget att vinna hemma mot Västra Frölunda i och med att IFK hade vunnit sin match. Liksom när laget kvalificerade sig till andradivisionen för första gången, avgjordes även denna match genom ett lobbskott. 3–2-målet av Kjell Nyberg gjorde att kalmariterna återigen skulle få se allsvensk fotboll på sin arena.

Kalmar FF kammade åt sig flertalet medaljer strax efter återkomsten. 1977 tog laget lilla silvret, 1978 allsvenskt brons. Samma år tog laget sig till final i Svenska cupen för första gången. Det slutade i förlust mot Malmö FF. Samma år spelades också de första internationella cupmatcherna mot ungrarna Ferencváros på Fredriksskans. Nya territorier hade besökts.

80-talet innebar mycket dramatik och händelser för Kalmar FF: flertalet ned- och uppflyttningar, två cuptitlar, medaljplats i allsvenskan samt flera kvalspel. Lägg till en vinst i Europacupspel samtidigt som laget relegerades till seriesystemets tredje nivå och det är lätt att förstå att 80-talet var en spännande tid för laget.

Fredriksskans

Öppen arena. Fredriksskans är inget ställe för att finna värme. Ofta kylde vindarna, som kom från de öppna sidorna av bygget, KFF-publiken. Foto: Mats Holmertz

I maj 1981 vann Kalmar FF sin första nationella titel någonsin efter en överkörning av Elfsborg med 4–0 i cupfinalen. Fem år senare var turerna helt omvända. Säsongen slutade i nedflyttning från Allsvenskan och året därpå skulle situationen bli än värre. Laget rasade igenom söderettan och befann sig plötsligt i den tredje serienivån. Trots detta tog man KFF:s andra cuptitel och besegrade den portugisiska jätten Sporting Lissabon med 1–0 sommaren samma år. Däremot växte skulderna, spelare flydde och en orolig tid väntade.

Botten var nådd i maj 1988. Laget låg då på sjunde plats i södertvåan – landets tredje serienivå – vilket var lagets sämsta tabellplacering efter andra världskriget. Situationen var således allvarlig. Laget hade rasat igenom två serietabeller samtidigt som pengarna på allvar hade börjat sina. Nyförvärv levererade inte, och både föreningens ordförande och tränare steg åt sidan. Mitt i krisen fick lagledaren Börje Axelsson ta över och efter ett starkt kryss mot Helsingborgs IF kom vändningen för Kalmar FF.

Tidigt 90-tal anlände en ung man från det blekingska fotbollslaget Listerby IK. Hans namn var Henrik Rydström (läs mer om Henrik här). 17 år gammal tog han flyttlasset till Kalmar där han spenderade resten av sina 20 år som fotbollsspelare. Han skulle komma att bli den stora ledaren på planen och förgrundsfiguren i föreningen – från svenska tredjedivisionen, via det historiska första allsvenska guldet, ända till flytten till mäktiga Guldfågeln Arena.

– Kalmar FF fanns inte för övriga Sverige. Jag försökte så gott det gick att skapa en profilering och ge oss en egen identitet. Sen gynnade det ju mig själv att jag syntes och hördes.
Orden är Rydströms och de är talande för både föreningen och Rydström själv, som enligt många alltid har synts i olika medier alldeles för mycket. 1996 fick han äran att trä på sig kaptensbindeln runt armen. Under samma år åkte laget ned till division 2. Där och då, i ett för Sverige anonymt lag i Småland, var tanken på ett enastående allsvenskt guld drygt tio år senare fullkomligt orimlig.

Henrik Rydström på Fredriksskans läktare. Foto: Joakim Öhrlin/Privat

Kaptenen. Henrik Rydström på Fredriksskans läktare. En ovan syn, Rydström var en viktig kugge i lagbygget och sågs sällan på läktaren. Foto: Joakim Öhrlin

Genom ett gediget arbete togs föreningen sakta mot toppen. Med Rydström på plats satsades det på att inneha en grundstomme av spelare som laget tryggt kunde vila mot. Laget satsade långsiktigt och Rydström tar upp ett tydligt exempel på just det som angår han själv.

– De gjorde inte av sig med mig när vi åkte ur allsvenskan 2002 och det är jag tacksam för. Det hade varit lätt att säga “Fan Henke, vi har testat 2 år i allsvenskan med dig som centralmitt, vi åkte ur båda åren.”

1998 anställdes en ny tränare. Nanne Bergstrand var namnet och tränarfilosofen stannade i Kalmar ända till 2013 – förutom en kort sväng i Helsingborgs IF 2000-2001 – och tog senare KFF ändå upp till guldnivå.

När Nanne tillträdde för andra gången i början av 2003 gick startskottet för en brasiliansk prägel hos smålänningarna. Ari da Silva Ferreira, Cesar Santin, Dedé, Dudu, Fabio Augusto, Daniel Mendes – listan på ankommande brassar under 2000-talet kan göras än större. Vissa blandade och gav, andra var rena succéer. Men de gav inte bara laget kvalité, utan också en annan kultur.

– Helt plötsligt fanns spelare med helt annan mentalitet, det var vi inte alls vana vid. Det blev en jävla go mix. De var inte fast vid ”I Kalmar ska man stå med mössan i hand när man möter AIK”. De var mer ”Nej, vi ska vinna mot alla lag.”

Laget tog sig ända till en – på förhand av experterna omöjlig – femteplats efter att Nanne tagit laget upp från Superettan. Året därpå slutade laget trea och tog allsvensk medalj för första gången på 20 år. Succétåget malde på och 2006 gjorde man ett succédrag när man tog in jokern Ariclenes da Silva Ferreira, endast 20 år gammal. Trots sin unga ålder vann Ari skytteligan direkt.

Inte nog med den brasilianska vinnarmentaliteten, med Henrik Rydströms intågande i laget kom laget också att ta upp fighten med storstadslagen i medierna.

– Jag visste att lagkamraterna läste det jag sa. Om jag sa att vi inte var sämre än AIK så var vi inte det. Då kände lagkamraterna att ”Nahe, vi accepterar inte att förlora mot storlag. Vi ska vinna mot dem.”

Mentalt hade laget blivit väldigt starka och på spelarfronten förstärkte bland annat tre bröder Elm från Broakulla – Rasmus, Viktor och David. Med Nannes ständigt lagutvecklande arbete tog Kalmar FF cupguld mot IFK Göteborg 2007 och landade på en stark andraplats – ynka en poäng ifrån samma Göteborgslag.

Sambatakter. Brasilianarna influerade KFF både på och vid sidan av plan. Här visar Cesar Santin hur man svänger på höfterna. Rasmus Elm tittar hänförd på showen. Foto: Anders Johansson

Sambatakter. Brasilianarna influerade KFF både på och vid sidan av plan. Här visar Cesar Santin hur man svänger på höfterna. Rasmus Elm tittar hänförd på showen. Foto: Anders Johansson

De imponerande föregående åren lade grunden till guldsäsongen 2008. Kalmar FF var till och med favoriter hos många experter och fans att ta hem serien, trots avsaknaden av tidigare serietitlar. När den fjärde omgången var spelad tappade aldrig laget sin serieledning. Elfsborg flåsade intensivt i nacken hela vägen in i mål men Kalmar höll ut. Rydström, Nanne, brasilianarna och hela Kalmar – tillsammans lyfte de den tunga allsvenska segerpokalen mot den mörka himmeln ovanför Fredriksskans när guldet var säkrat. Kalmar FF hade gjort det – Kalmar FF hade tagit sitt historiska första allsvenska guld (Rydström listar faktorerna bakom guldet här).

Fredriksskans långa livstid hade slitit hårt på arenan vid denna tidpunkt och nu var den ordentligt bristfällig kvalitetsmässigt, framför allt för ett guldlag. Laget fick inte ens spela på arenan när Feyenoord Rotterdam skulle komma på besök, arenan var helt enkelt inte godkänd för kvalificerade sammanhang. Många inom föreningen hade genom åren drivit på frågan om en ny, modern arena och en av de mest passionerade i frågan var Nanne Bergstrand. Till slut togs det gigantiska beslutet: En nya arena skulle anläggas.

De enorma framgångarna på plan tillsammans med ekonomiska restriktioner på grund av den nya arenan, gjorde att Kalmar FF inte kunde hålla fast i många av de hetaste spelarna efter guldet. Ingelsten, Ari, Santin och Elm-bröderna lämnade allihop och förutom en Superupen-titel 2009 har titlarna saknats sedan dess. Däremot skapades en stark framgångsrik grund i föreningen efter succéåren – en grund som än finns kvar.

Sista matchen på Fredriksskans spelades 31 oktober 2010 mot BK Häcken. Under julen knappt ett år tidigare samlades cirka 700 personer med rödvita hjärtan. Där och då togs de första spadtagen mot Kalmar FF:s nya hem.

 

NUTID & FRAMTID

– Jag blir glad av att tänka på framtiden. Målet är att bli en av de bästa i någon av de stora ligorna i Europa, säger Filip Sachpekidis (läs mer om Filip här).

Sachpekidis är 17 år och ses som Kalmar FF:s nästa storstjärna. Med sin tekniska, flärdfulla och utmanande spelstil från sin mittfältsposition ska han bli en av de bästa i världen. För att nå dit fokuserar han på mindre delmål.

– Först och främst ska jag utvecklas dag för dag på varje träning och göra allt så bra jag kan, det är nummer ett. Då faller det andra på plats.

– Det gick inte riktigt som jag hade tänkt förra säsongen. Jag hade strul i början med många sjukdomar och kom inte i gång förrän till början av sommaren.

Filip Sachpekidis har höga karriärsmål.  Foto: Joakim Öhrlin/Privat

Fokus. Filip Sachpekidis har höga karriärsmål. Foto: Joakim Öhrlin

Sjukdomarna gjorde att matchantalet sträckte sig till fyra inhopp och en startplats. Inte fy skam för en kille född 1997 kan tyckas, men Filip Sachpekidis är inställd på betydligt mer speltid denna säsongen.
– Jag vill starta alla matcher och hjälpa laget så långt som möjligt.

Debuten kom för två säsonger sen i matchen mot Syrianska en sommardag i augusti. Matchen var mållös när matchuret nådde 90 minuter. Filip – då nyss fyllda 16 år – fick hoppa in och därmed göra sin debut. Sagan Filip Sachpekidis, som troligtvis blir en vacker sådan, fick ett fantastiskt första kapitel. Motståndarmålvakten skänkte i slutsekunderna en retur som Filip kunde förvalta. Matchens enda mål var signerat av Filip Sachpekidis och en stjärna var född. Vem som gav honom chansen? Nanne Bergstrand.

Just Nanne – men också Henrik Rydström – lämnade föreningen efter samma säsong. Nanne Bergstrand begav sig till Hammarby IF medan Henrik lade skorna på hyllan. En fullkomligt makalös karriär tog slut efter 802 matcher i hans rödvita lag. Föreningen hedrade sin legendar genom att pensionera tröja nummer 8. Ingen får numera spela med den siffran på ryggen – den äger Henrik Rydström.

Många supportrar är osäkra inför Kalmar FF:s framtid. Trots att en ny, toppmodern arena agerar hemmaplan, laget har en uppåtgående producerande ungdomsverksamhet och spännande spelare som bland andra Sachpekidis och samtliga bröder Elm är närvarande i truppen, lämnade föreningens årsbesked mer att önska. Förra året slutade i ett negativt resultat på 8,3 miljoner. Efter flytten från Fredriksskans ökade kostnaderna för anläggningen tio gånger, från två miljoner kronor till 20, något som nu börjar visa sig i siffrorna. Föreningen måste komma på rätt spår igen.

Henrik är oroad över KFF:s ekonomiska sits.
– Vi blöder ekonomiskt – livsfarligt. Vi har drivit upp lönebilden – livsfarligt. Vi äger inte träningsanläggningen – livsfarligt. Vi har stora frågor som måste lösas och vi måste tänka långsiktigt.

Nu för tiden jobbar Henrik som U19-tränare i Kalmar FF. Långsiktighet är ett mantra för honom personligen, något han ofta poängterar för folk inom föreningen. Även ifall ungdomssatsningen ökat på senare år vill han se tydligare långsiktighet inom föreningen. Strax innan Viktor blev klar för klubben sa Henrik:

– Säg att Viktor Elm kommer hem, då har vi plötsligt ett riktigt vasst lag. Men då handlar det snarare om tajming och lite tur, att just spelare med anknytning hit flyttar hem. Vi måste hitta en väg som gör att vi säkrar framgång i många år, utan att spelare vänder hem. Förbättra tränarfaciliteterna, förbättra ekonomin – vi måste tänka mer på de riktiga sakerna

Guldfågeln Arena

En förändring. Megabygget Guldfågeln Arena är allt vad Fredriksskans inte var för KFF. Foto: Mats Holmertz

Kalmar FF:s resa har varit lång och har gått från en vindattackerad idrottsplats utan omklädningsrum till en borg med 650 stycken tv-uttag. Från ett lokalt lag långt ifrån det nationella seriesystemet till ett lag med internationell erfarenhet och allsvenskt guld. Rydström har närvarat under den mest intensiva och framgångsrika delen av drygt 100 års klubbexistens.

– På 90-talet hade vi inga pengar, inga manövreringsmöjligheter, ägde inte arenan och hade precis börjat med tipselitverksamheten. Nu är vi mil från det.

– Jag tycker att vi redan nu ska kunna utmana i toppen och det gör mig lite stolt. Att vi lyft det till en sådan nivå att vi faktiskt kan tala om att utmana. Vi kan vinna igen.

Filip Sachpekidis var försiktigt optimistiskt när säsongen stundade. På frågan om guldet är inom räckhåll märktes det att han siktar högt – men också att han har blivit medievan och har lärt sig att inte säga alltför mycket.

– Det vet man aldrig. Det finns ingen anledning att spela om man inte har tankar på guld. Vi har en otroligt talangfull grupp. Storlagen har bättre förutsättningar, men man vet aldrig. Det finns alltid en chans.

KFF anno 2015 har hittills under säsongen inte gett särskilt positiva besked. Spelet har inte klickat och resultaten har varit medelmåttiga. Men ju fler matcher som spelats, desto oftare har Kalmar tagit sig närmare nivån laget söker. Det finns fortfarande starkt råmaterial i truppen, arenan tillhör Sverige-toppen och Rydströms U19-lag går starkt och kommer att producera egna talanger till A-laget.

Kalmar FF är ett exempel på att det alltid finns en chans, trots att inget talar för det. Om den ekonomiska biten löser sig har föreningen bra förutsättningar för framtida stordåd och förhoppningsvis fler allsvenska guld. Kalmar FF går en spännande framtid till mötes.

 

Fakta om Kalmars FF:s äldre historia är främst berättad av och hämtad från Klas Palmqvist, skribent på Östra Småland. Ett enormt stort tack till Klas (följ honom på Twitter: @bollkultur).
Övriga källor: kalmarff.se, svenskfotboll.se, barometern.se